Ellen och Jenny i Nepal: Att lämna Chitwan.

Plötsligt har dagarna gått fort här i Nepal. Imorgon fredag åker vi mot Pokhara, resans tredje och sista kapitel. Att bo här i Podam Pokhari har varit väldigt annorlunda från allting som vi upplevt förut. Det har varit en fantastisk chans att få komma riktigt nära den riktiga nepalesiska kulturen. De senaste dagarna har varit mycket roliga. Tre nya volontärer, Brad, Elliot och Nick, har flyttat in i Library house och hos Bikash. I måndags gick vi till Rapti-floden för att äta snacks under halmtaken och försöka få en glimt av några krokodiler. Vi fick dock nöja oss med att se några elefanter korsa floden.

I söndags hölls en liten festival här i Podam Pokhari. På en stor gräsplan hade man riggat upp en scen och flera små matstånd trängdes runt kanterna. Det fanns en stor bambugunga som barnen gungade i och massor av tillfällen att spela på tärning eller liknande pengaspel. På scenen dansade och sjöng olika artister och grupper i minst fyra timmar (nepalesiska event har alltid en tendens att bli mycket utdragna). Det var roligt, vi mötte på flera barn från barnhemmet och byskolorna och köpte glass åt tre av dem. Vi åt också lite räkchips, jordnötter och annat nepalesiskt supersött godis.

På torsdagen var det dags att säga farväl till Podampokhari och alla underbara människor vi lärt känna där. På morgonlektionen hade vi köpt godis och en del presenter som vi delade ut till barnens förtjusning. Det blev stort fotokalas och alla var ledsna för att vi skulle åka. Har redan lovat att komma tillbaka nästa år... När vi hämtade upp barnen från barnhemmet på deras skola Banu köpte vi nudelpaket och lite godis och kakor till dem. Vi hade också köpt två ryggsäckar till Amos och Peter som inte hade några och Nick köpte nya sandaler till Josef. Den stora avslutningen kom på evening class. När vi gick genom grindarna till byskolan blev vi bokstavligen attackerade av barnen med röd tikka. De smetade tikkapulver över hela våra ansikten och gav oss blommor och kramar.

Det känns faktiskt riktigt tråkigt att lämna Chitwan, även om det mesta här har varit ganska enformigt och långtradigt. Samtidigt är människorna här underbara, vi kommer att sakna vår aama och Sanjiv, Bikash och alla barn i byskolorna och från barnhemmet. Vi kommer sakna bufflarna som stirrar, getterna som skriker och hönorna som springer runt i trädgården. Vi kommer sakna Library house och att sitta i trästolarna i skuggan och sträckläsa böcker. De hårda sängarna, skrangliga cyklarna, kalla vattnet i duschen och alla oregelbundna strömavbrott kommer vi inte sakna.

Aama (Radha) och Ellen utanför köket i Library house, tvättar saag (spenat) inför dhal bhaat.

Ellen, aama och Jenny - sista kvällen i Chitwan! Aama får en present. Mitt röda ansikte får en förklaring senare.

Tre av killarna från morgonklassen, vi mötte dem på marknaden (endagarsfestivalen) i Podampokhari och köpte dem varsin glass à 1 kr.

Twin banana!

Söta nepalesiska snacks på marknaden.

Vienna och Ellen på väg till floden.

Episk meny-titel: SNAKES AND DEEP FRIED ITEMS.

En man som jobbade på restaurangen vi floden hade fångat en stor fisk! Den har rosa kött inuti och jättetjocka fjäll.

Nepalesiska söta snacks. En smet av mjöl och socker spritsas i olja i en stekpanna och friteras tills de har gyllene färg och doppas sedan i sirap, mycket goda!